catrinen

Igår somnade jag vid cirkus halv elva och i morse gick jag upp vid halv sju, alltså så har jag sovit åtta timmar i natt. Men jag var inte alls utvilad och pigg, snarare tvärtom.
Gick hem från skolan efter första lektion och har därefter legat i soffan hela dagen tillsammans med syrran som också hon har varit sjuk.
Kände att jag måste vila upp mig tills imorgon när det äntligen bär av till Ida i karsltad där vi ska ha räk & vin kväll. Förhoppningsvis blir det hur trevligt som helst!

Måste egentligen iväg till farmor och farfar, idag igen. Suck. Ska hämta lite foton på min proband i släktforskningen. Gosh, jag vill inte. Vill bara lägga mig i sängen och inte gå upp förens imorgon.
Det är inte det att jag är sur eller grinig, utan bara så otroligt trött. Gäspade mig igenom hela dagen i skolan idag. Men här kan man inte gå runt och hänga läpp, nej iväg till farmor o farfar på en gång!

Någon som kan skjutsa mig..?

Har nyss kommit hem från farmor och farfar. Mycket trevligt, faktiskt.
Var där och pratade om farmors mamma som är min proband i släktforskningen, eftersom den ska in på fredag. Så nu tänkte jag faktiskt ta tummen ur röven och skriva lite om det.

Angående min spökliga farmors mormor - den andra släktningen till mig som också har släktforskat hörde av sig i måndags. Han berättade att han hade hittat både henne och hennes mamma och pappa samt syskonen. Jag tyckte det var ganska skumt, eftersom jag verkligen har tittat men inte hittat någonting.
Men jag har bestämt mig för att jag inte ska ha med det i min inlämning angående släktforskeriet, eftersom det är så lite tid kvar..

Jag, mamma och pappa satt vid middagsbordet och åt en mysig middag tillsammans, bara vi tre. Charlotte var i väg hos en kompis och Mattias ska åka till Göteborg.
Då berättar dom att en bekant till oss har slagit sin fru. Denna fru är också hon en bekant.
De visste inte så mycket för de hade bara hört det på ryktesvägar, men hon ska tydligen ha gått till en kvinnojour och sökt hjälp och han ska ha flyttat därifrån. Men han ska ha kommit tillbaka någon gång då det var något av parets barn som firade sin födelsedag, och fadern ville väl troligen vara med och fira denna.
Men då hade han hotat sin fru, samtidigt som parets trettonåriga dotter stod bredvid och hörde alltihopa. Hotat henne till döds.

Nu sitter jag och kokar. Jag blir så jävla sur på alla män här i världen som anser att de är mer värda än oss kvinnor, bara för att de är just män.
Det finns ingen som kan förneka att de är starkare fysiskt, men den fysiska förmåga som de har blivit tilldelade - har de fått den för att de ska kunna få rättigheten till at slå kvinnor eller för att de ska vara kapabla till ett mer fysiskt krävande arbete såsom jordbruk och jakt?
Vad kommer det sig att män anser sig vara i högre rang än oss, enbart för att de har denna fysiska styrka? Varför ska de få tillgångar som inte vi får?
Varför tillger de sig själva rättigheten att bestämma över en kvinnas kropp?

Neej, jag förstår inte. Och jag blir bara mer och mer förbannad vid tanken på att det varenda dag finns kvinnor som blir utnyttjade av män på högst oacceptabla vis. Våldtäkt, misshandel och kränknigar.
Nu anser inte jag att kvinnorna är Guds bästa barn heller, men eftersom vi inte är fullt så starka fysiskt som män är - borde vi inte då bli behandlade med vördnad och respekt istället för att bli kränkta, sedda som sexobjekt och misshandlade?

Igår bakade min husliga lillasyster chokladbollar. Det är fantastiskt gott med chokladbollar tycker jag. Speciellt hemma gjorda.


Så givetvis tiggde jag till mig några styckna, och så här snygga var vi när vi åt dom! :)

Det känns som om jag har sovit i några tusen år!
Somnade jätte tidigt igår - runt klockan tio. Jag blev jätte förvånad när klockan ringde för en timme sedan, för jag trodde att den var mycket mer än bara klockan sex.
Menfy, vad härligt det är att vara utsövd!

Dumlegodis är ett väldigt gott godis. Bland de godaste skulle jag vilja påstå.
Här kom jag hem, sliten och trött efter en massa promenad eftersom vi hade gått till fel ungdomsmottagning. Vad var det inte då som låg på mitt skrivbord som en räddare i nöden? Var det inte en halvöppnad Dumle-påse? Joo, det var det. Och åh, så lycklig jag blev.
Ännu lyckligare blev jag när jag hade fått upp pappret kring den första kolan och fört den till munnen. Vilken smakupplevelse!

Hujedamej! Hemsk lunch och eftermiddag.
Rusade iväg från kulturhistorian för att gå på styrelsemöte. Givetvis var rektorerna försenade så det drog ut på det hela. Var på styrelsemötet under hela min lunch och det gled också över engelskalektionen.
25 minuter efter det att engelskan börjat ramlade jag in och försökte arbeta så gott det gick - med en tom mage. Hela jag darrade och bara skrek efter mat. Givetvis var cafeterian också stängd, så jag kunde inte köpa mig någonting. När den till slut öppnade, tjugo minuter innan vi slutade, så vräkte jag i mig en macka och en risifrutti.

Sedan var det bara att bege sig iväg till i-center där jag skulle skriva trafikkunskapsprovet. Jag skyller på att jag var hungrig, för det gick inte så bra. Hade åtta fel och därmed fick jag bara godkänt, men jag känner mig relativt nöjd ändå.
Nu, äntligen - mat!

Nu har jag ägnat hela franskalektionen till att surfa runt på internet. Känns tokigt ambitiöst, inte. Men för att vara riktigt ärlig (...och för att känna mig lite duktig) så måste jag faktiskt nämna att jag redan har gjort det som jag ska göra.
Då är det väl helt okej att slappa lite inne i den ljuva cybervärlden?
Tack!

Jag har konstaterat att jag hemskt gärna vill se den romantiska filmen "Försoning" som fick pris för bästa film på årets Golden Globe "gala" (om man nu kan kalla det för gala). Keira Knightley är med i den, och i princip alla filmer mer Keira är otroligt sevärda - så måste ju även denna vara det.
Jag drar den slutsatsen, all by myself. Det ska ju också vara en otrooooligt (tänk er det där otroooooligt som en gammal överklass kärring säger när hon skvallrar om grannarna, = uppspärrade ögon, plutande mun och smackande tunga) romantisk film. Och jag är en sucker för romantiska filmer.
Jag känner dock att jag inte kan ränna runt på mer biosalonger nu. Har varit på tre filmer de senaste två veckorna, det varslar om lite för mycket bioaktivitet.

Jag tyckte att bion igår var jättebra, över mina förväntningar! Johan gillade den också, så det blev en perfekt kväll för bara oss två...

För en timme sedan stod vi och pussades hejdå på min trappa och försökte hålla skenet uppe. Söt som han är så sa han massa bra saker om att vi snart träffas igen och dröös.
Egentligen är det inte en så stor grej att han är i lumpen, för det är ju hur många förhållanden som har klarat det som helst.
Men det känns så surt, irriterande och meningslöst att han ska vara det nu, eller att vi träffades nu. Att han ska vara i lumpen när vi är nykära och bara vill vara med varandra. Om vi hade varit tillsammans ett år innan han stack in i lumpen är jag övertygad om att det inte skulle vara några som helst problem, men nu känns det som om världen ska gå under.
Gosch, nu blev det för personligt.

Kvällen ska tillbringas tillsammans med mig själv om ingen annan hör av sig. Det är mysigt det med! :)

Usch.

Under lovet har jag gått upp vid elva, tolv varenda dag förutom när vi var i Branäs. Det var därmed väldigt kämpigt idag när klockan tjöt vid nio och jag var tvungen att lämna den varma, mjuka sängen.
Men nu är jag uppe, och jag är duschad och frukostätad! Så nu ska jag snart bege mig bortåt mot det dystra, kalla i-center för att skriva pärmar.
Hujedamej.

Sen så ska jag faktiskt lägga upp bilder från nyår! :)