Bra start!
Jag var så sjukligt nervös igår när jag satte mig på pendeltåget in till Gbg. Det riktigt värkte i magen, och inte blev det bättre när jag väl kom till stan och satte mig på spårvagnen till JMG. Strosade in i byggnaden och hittade rätt sal. När jag väl satt där i den aulaliknande salen så släppte allting.
Blev mer förväntansfull och glad istället för orolig och nervös. Började prata med lite folk omkring mig, varav en tjej som heter Lisa umgicks jag med resten av dagen. Vi gick och fikade, och hon gav mig en snabbguide kring några gator.
Programmet verkar så rätt för mig! Känns verkligen som om jag har hamnat rätt, hoppas bara att själva utbildningen nu håller den kvalitet som jag vill.
Igår när jag kom hem var jag helt dyngtrött efter en hel dag av nervositet och nya intryck, men jag var tvungen att plugga för att bli färdig med mina hemtentor från KAU, och sedan totalslocknade jag i soffan framför Sex and the city.
Än så länge så tror jag faktiskt att jag älskar Göteborgslivet på JMG!
En tumme upp för händelserna hittills!
Jag lagar mat och står i. Det är inte illa det!
Inte alls som första skoldagen
Nu ligger jag här i bäddsoffan (som jag troligen kommer sova de flesta nätter i, eftersom jag har en tendens till att somna framför tv/film) och tittar på tv. Imorgon klockan 08.30 ska jag befinna mig på JMG i Linnésalen.
Det konstiga med mig är att jag inte är så där sjukligt nervös för en gångs skull. Jag oroar mig inte, har inte ont i magen och tänker inte sjukligt mycket.
Det ska allra mest bli roligt. Jag ser fram emot det och har ett förväntansfull pirr i magen.
Troligen håller jag inte med mig själv imorgon klockan åtta...
Lägenheten!
Lite bilder på min källarlägenhet...
Universums sötaste badrumsmatta på världens fulaste badrumsgolv.
En del av badrummet...
Och en annan del.. Duschen & tvättmaskinen får ni inte se.
En del av rummet. "Tvrums delen"..
& från andra hållet...
Köksdelen, eller vad man nu ska kalla det för. Där man lagar mat i alla fall!
Matrumsdelen som troligen även kommer fungera som plugghörna..
Sängdelen. Den är fortfarande väldigt tom och kal. Vet inte vad jag ska göra med den..
Det är lägenheten i stort, förutom hallen. Men den är inget fin och inte alls i ordning ännu, så den behöver inte visas här.
Stället var ju möblerat, så nästan inga av sakerna är mina förutom de båda hyllorna i sovrumsdelen resp. badrummet som jag och mamma var på Ikea och köpte idag. Otroligt beiget och tråkigt är det också, försökte liva upp det lite med kuddar och pläd i cerise i soffdelen.
Flyttade ju in igår, så det kommer nog bli bättre ju mer jag får känna av och se hur jag vill ha det..
Väl i Göteborg...
Numera bor jag i utkanten av Göteborg. Fruktansvärt läskigt.
Imorgon börjar skolan, vilket ska bli om möjligt ännu läskigare! Men allt detta är läskigt på ett sådant positivt sätt. Det är kul och spännande och jag känner mig som ett barn på julafton som inte riktigt vet vad som väntar bakom nästa knut.
Jag har hört påtryckningar om att nu borde väl ändå catrinen uppdateras lite oftare, när jag är så långt borta?! Och jajjamän! Det har varit min tanke hela tiden, annars hade jag aldrig skrivit föregående inlägg..
Därför laddar jag upp lite bilder på min nyvunna lägenhet så ni får se hur jag har det. Kommer inom kort!
Ett nytt kapitel börjar
Det är lustigt hur lite man vet om morgondagen egentligen. Hela tiden gör man upp planer som man ska göra, scheman som ska följas och möten som ska avklaras. Sedan står man där. På mindre än fem minuter har alla planer om framtiden raserats och helt plötsligt är framtiden vit och man har ingen aning om vad man ska göra och hur det kommer gå.
För en vecka sedan vid den här tiden satt jag och svor lite. Hade fått hem ett brev på posten från Karlstad universitet. Där skulle det nämligen studeras Litteraturvetenskap nästa termin, och i brevlådan damp en kurslitteratur lista ner. Den var väldigt lång. För lång. Så då svor jag.
Sedan, några fjuttiga timmar senare satt jag och stirrade in i datorskärmen precis som du gör nu. Det plingade till i datorn och jag fick reda på att ett mail trillat in i inboxen. Det var från en adress jag inte kände igen, och tänkte först radera det utan att öppna det. Men titeln "välkomst brev" tog överhand och jag klickade in mig. Jag satt i våran tvsoffa när detta hände. Bredvid mig var min mamma och pojkvän som var i full gång med en curlingmatch på wii-spelet.
I mailet stod det att en kvinna hälsade mig varmt välkommen till JMG och Medie och kommunikationsvetarprogrammet i Göteborg. Utbildningen som jag i början av december grät så över för att jag inte kommit in på. Men där stod det. Det stod faktiskt svart på vitt att jag var antagen. Så då skreks det. Och oj vad det skreks. Min mamma och pojkvän tittade på mig och undrade vad tusan som hänt. Sedan grät jag. Och oj vad jag grät. Inte några vackra små glädjetårar som trillade ner för kinden utan ett totalt jäkla storgrin. Min stackars mor och pojkvän förstod fortfarande ingenting.
Sedan, några fjuttiga timmar senare satt jag och stirrade in i datorskärmen precis som du gör nu. Det plingade till i datorn och jag fick reda på att ett mail trillat in i inboxen. Det var från en adress jag inte kände igen, och tänkte först radera det utan att öppna det. Men titeln "välkomst brev" tog överhand och jag klickade in mig. Jag satt i våran tvsoffa när detta hände. Bredvid mig var min mamma och pojkvän som var i full gång med en curlingmatch på wii-spelet.
I mailet stod det att en kvinna hälsade mig varmt välkommen till JMG och Medie och kommunikationsvetarprogrammet i Göteborg. Utbildningen som jag i början av december grät så över för att jag inte kommit in på. Men där stod det. Det stod faktiskt svart på vitt att jag var antagen. Så då skreks det. Och oj vad det skreks. Min mamma och pojkvän tittade på mig och undrade vad tusan som hänt. Sedan grät jag. Och oj vad jag grät. Inte några vackra små glädjetårar som trillade ner för kinden utan ett totalt jäkla storgrin. Min stackars mor och pojkvän förstod fortfarande ingenting.
"Jag kom in!" Fick jag fram mellan mina hulkningar. Jag visade datorn för mamma, varefter jag sprang iväg och fortsatte gråta.
För en vecka sedan var min framtid i Säffle, pluggandes i Karlstad, jobbandes på McDonalds, och livet skulle se ut ungefär som det har gjort alla mina 19 år.
Idag är min framtid i Göteborg.
Ett nytt kapitel börjar...
