catrinen

SOL!
Har ni sett på maken? Solen skiner faktiskt idag. Hur länge sedan är det inte vi hade en ordentligt solig dag?

Vaknade vid sju imorse av att solen stack mig i ögonen. Hett som stryk. Johan kravlade upp för att sätta på ACn och jag suckade högre än högst över allt oväsen den förde med sig.

Men nu klagar jag inte.
Nu ska jag njuta av solen!

Ni kan inte gissa vad jag har gjort! Bakat - igen! Fast den här gången blev det minimuffins och mjölkchoklad istället för vit. Samt en släng av blåbär.

Vore kanske en av de där husmors skolorna från förr någonting för mig? (hell no..)

Lily Allen är min nya idol. Speciellt låten nedanför. Jag blir glad och får lust att gapskratta av texten. Precis så som musik ska vara!

Nu ska jag äntligen, äntligen, ÄNTLIGEN få träffa Line igen. Ska dra på mig skorna och knata bort till henne om fem minuter. Hon har varit i värmen i Kroatien i över en vecka och jag har näst intill gått under.

Jag är en oerhört trogen H&M kund. Därför damp postorderkatalogen med höstkollektionen ner i min brevlåda redan i slutet av april. Den är söndertummad nu efter alla gånger jag har vänt på bladen. Den är även sönderkladdad eftersom jag gör ett litet hjärta vid varje plagg som jag tycker om.

Det var i synnerhet en outfit som jag föll pladask för. En röd, tunn kjol samt en svart orkester/militärinspirerad kavaj. Rackarns snyggt. Runt dessa kläder fanns det ungefär tjugo hjärtan istället för ett.

Idag släpptes kollektionen på H&Ms webbshop och jag var inte sen att klicka hem både jackan och kjolen. Bittert nog så levereras inte kjolen förens vecka 35. Jag flyttar till England vecka 32.

Kommer ni ihåg min au pair blogg? Den har i alla fall fått ett nytt utseende nu. Någonting som var minst sagt välbehövligt.

Borde även säga att det är den bloggen som kommer att användas framöver, och att denna i princip kommer att försvinna. Givetvis kommer den finnas kvar ute i cyberspace så alla mina bus fortfarande kan läsas, men uppdateringen kommer i princip inte att ske.

Min huslighet bara fortsätter! Fast egentligen vet jag inte om följande är överdrivet husligt, fast jag tycker att det känns så. Därför kategoriserar jag det som det också.

Imorse när jag vaknade så var det bara jag och mamma uppe, så då frågade jag om inte vi kunde åka ut och plocka svamp. Vad ska man annars göra? Det regnar som tusan och alla mina kompisar är ute på äventyr. Att ligga i sängen och läsa en dag till kändes bara uttråkande.

Därför drog mor och jag på oss regnjacka och stövlar och tog bilen ut till Näset där vi knatade runt i skogen på jakt efter kantareller under förmiddagen. Det blev inte så mycket för mamma och pappa (som är frenetiska kantarellplockare) har redan länsat deras "ställen" denna sommaren, så vi fick åka till en okänd plats och lita på turen.

Men några kantarellmackor blir det nog!

Jag har bakat muffins! Muffins med hallon och vit choklad. Förhoppningsvis smakar de ljuvligt (kan ju inte smaka innan middagen..).

Egentligen så borde jag nog ta o bli hemmafru och baka muffins hela dagarna!

Måste bara säga att min mobiltelefon numera har gått och dött. Därmed kan jag inte svara på telefonsamtal eller sms som blir sända till mitt mobilnummer.

Vill ni någonting så får ni helt enkelt ta och ringa till hemtelefonen, eller skriva ett fint brev och lägga det på posten. Ni kan även skriva på facebook, lämna en kommentar i bloggen eller... Ja, ni kommer nog på något smart själva.

Det är komiskt hur saker och ting tar sin form.. Under den veckan som har gått så har jag hamnat i två spontana alkoholdrickande sällskap. Ytterst trevligt.

Fick i tisdags kväll ett sms från Agnes där hon frågade om jag inte skulle komma på tjejkväll och dra vidare på After beach dagen därpå. J och jag skulle på Harry Potter premiären klockan sex, men jag svarade att jag gärna dök upp efter biomyset.

Detta resulterade i en av de apselut roligaste kvällarna jag har haft under sommaren. Tjejer som jag nästan aldrig träffar och mycket prat om framtid. Spontant och kul!

Igår satt jag och beklagade mig för mina föräldrar att alla mina vänner var på andra upptäcksfärder och därmed inte hade tid med mig. Tio minuter efter min självömkan hörde Ida av sig och frågade om jag inte skulle komma till Karlstad och dricka öl. Jag som trodde att hon var på bröllop blev väldigt förvånad, men tog första bästa buss till Karlstad där det blev barhäng på uteserveringar.

Vi träffade trevliga och mindre trevliga norrmän, svepte runt i Karlstad och försökte ta oss in på Glada Ankan. Vi misslyckades dock.

Åh, vad livet känns roligt.