Leva livet
Vill ni höra något underbart?
Min första tanke var ju att blogga nu när jag bor i Götlaborg, sedan insåg jag att det inte gick att få rim och reson på min kompaktkamera. Aldrig att jag skulle orka kånka runt på systemkameran vart jag än gick och en blogg utan bilder hatar jag.
Därför uteblev bloggningen.
Nu verkar jag ha fått min kamera att bli normal igen! Weej!
Mask i grus
Jag antar att ni har hört det förskräckligt tragiska? Som student ska man ju tydligen vara väldigt fattig och leva på äcklig mat. Så det gjorde jag alldeles nyss. Äckliga snabbnudlar med en sådan där kryddpåse till som man häller på.
Krydda vet jag inte om man kategorisera det som, snarare grus.
Studentlivet är fruktansvärt hårt.
Wake me up when March ends...
Sitter och skriver hemtenta och längtar fruktansvärt mycket efter sommaren och värmen...
Bra start!
Jag var så sjukligt nervös igår när jag satte mig på pendeltåget in till Gbg. Det riktigt värkte i magen, och inte blev det bättre när jag väl kom till stan och satte mig på spårvagnen till JMG. Strosade in i byggnaden och hittade rätt sal. När jag väl satt där i den aulaliknande salen så släppte allting.
Blev mer förväntansfull och glad istället för orolig och nervös. Började prata med lite folk omkring mig, varav en tjej som heter Lisa umgicks jag med resten av dagen. Vi gick och fikade, och hon gav mig en snabbguide kring några gator.
Programmet verkar så rätt för mig! Känns verkligen som om jag har hamnat rätt, hoppas bara att själva utbildningen nu håller den kvalitet som jag vill.
Igår när jag kom hem var jag helt dyngtrött efter en hel dag av nervositet och nya intryck, men jag var tvungen att plugga för att bli färdig med mina hemtentor från KAU, och sedan totalslocknade jag i soffan framför Sex and the city.
Än så länge så tror jag faktiskt att jag älskar Göteborgslivet på JMG!
En tumme upp för händelserna hittills!
Jag lagar mat och står i. Det är inte illa det!
Inte alls som första skoldagen
Nu ligger jag här i bäddsoffan (som jag troligen kommer sova de flesta nätter i, eftersom jag har en tendens till att somna framför tv/film) och tittar på tv. Imorgon klockan 08.30 ska jag befinna mig på JMG i Linnésalen.
Det konstiga med mig är att jag inte är så där sjukligt nervös för en gångs skull. Jag oroar mig inte, har inte ont i magen och tänker inte sjukligt mycket.
Det ska allra mest bli roligt. Jag ser fram emot det och har ett förväntansfull pirr i magen.
Troligen håller jag inte med mig själv imorgon klockan åtta...
Lägenheten!
Lite bilder på min källarlägenhet...
Universums sötaste badrumsmatta på världens fulaste badrumsgolv.
En del av badrummet...
Och en annan del.. Duschen & tvättmaskinen får ni inte se.
En del av rummet. "Tvrums delen"..
& från andra hållet...
Köksdelen, eller vad man nu ska kalla det för. Där man lagar mat i alla fall!
Matrumsdelen som troligen även kommer fungera som plugghörna..
Sängdelen. Den är fortfarande väldigt tom och kal. Vet inte vad jag ska göra med den..
Det är lägenheten i stort, förutom hallen. Men den är inget fin och inte alls i ordning ännu, så den behöver inte visas här.
Stället var ju möblerat, så nästan inga av sakerna är mina förutom de båda hyllorna i sovrumsdelen resp. badrummet som jag och mamma var på Ikea och köpte idag. Otroligt beiget och tråkigt är det också, försökte liva upp det lite med kuddar och pläd i cerise i soffdelen.
Flyttade ju in igår, så det kommer nog bli bättre ju mer jag får känna av och se hur jag vill ha det..
Väl i Göteborg...
Numera bor jag i utkanten av Göteborg. Fruktansvärt läskigt.
Imorgon börjar skolan, vilket ska bli om möjligt ännu läskigare! Men allt detta är läskigt på ett sådant positivt sätt. Det är kul och spännande och jag känner mig som ett barn på julafton som inte riktigt vet vad som väntar bakom nästa knut.
Jag har hört påtryckningar om att nu borde väl ändå catrinen uppdateras lite oftare, när jag är så långt borta?! Och jajjamän! Det har varit min tanke hela tiden, annars hade jag aldrig skrivit föregående inlägg..
Därför laddar jag upp lite bilder på min nyvunna lägenhet så ni får se hur jag har det. Kommer inom kort!
Ett nytt kapitel börjar
Det är lustigt hur lite man vet om morgondagen egentligen. Hela tiden gör man upp planer som man ska göra, scheman som ska följas och möten som ska avklaras. Sedan står man där. På mindre än fem minuter har alla planer om framtiden raserats och helt plötsligt är framtiden vit och man har ingen aning om vad man ska göra och hur det kommer gå.
För en vecka sedan vid den här tiden satt jag och svor lite. Hade fått hem ett brev på posten från Karlstad universitet. Där skulle det nämligen studeras Litteraturvetenskap nästa termin, och i brevlådan damp en kurslitteratur lista ner. Den var väldigt lång. För lång. Så då svor jag.
Sedan, några fjuttiga timmar senare satt jag och stirrade in i datorskärmen precis som du gör nu. Det plingade till i datorn och jag fick reda på att ett mail trillat in i inboxen. Det var från en adress jag inte kände igen, och tänkte först radera det utan att öppna det. Men titeln "välkomst brev" tog överhand och jag klickade in mig. Jag satt i våran tvsoffa när detta hände. Bredvid mig var min mamma och pojkvän som var i full gång med en curlingmatch på wii-spelet.
I mailet stod det att en kvinna hälsade mig varmt välkommen till JMG och Medie och kommunikationsvetarprogrammet i Göteborg. Utbildningen som jag i början av december grät så över för att jag inte kommit in på. Men där stod det. Det stod faktiskt svart på vitt att jag var antagen. Så då skreks det. Och oj vad det skreks. Min mamma och pojkvän tittade på mig och undrade vad tusan som hänt. Sedan grät jag. Och oj vad jag grät. Inte några vackra små glädjetårar som trillade ner för kinden utan ett totalt jäkla storgrin. Min stackars mor och pojkvän förstod fortfarande ingenting.
Sedan, några fjuttiga timmar senare satt jag och stirrade in i datorskärmen precis som du gör nu. Det plingade till i datorn och jag fick reda på att ett mail trillat in i inboxen. Det var från en adress jag inte kände igen, och tänkte först radera det utan att öppna det. Men titeln "välkomst brev" tog överhand och jag klickade in mig. Jag satt i våran tvsoffa när detta hände. Bredvid mig var min mamma och pojkvän som var i full gång med en curlingmatch på wii-spelet.
I mailet stod det att en kvinna hälsade mig varmt välkommen till JMG och Medie och kommunikationsvetarprogrammet i Göteborg. Utbildningen som jag i början av december grät så över för att jag inte kommit in på. Men där stod det. Det stod faktiskt svart på vitt att jag var antagen. Så då skreks det. Och oj vad det skreks. Min mamma och pojkvän tittade på mig och undrade vad tusan som hänt. Sedan grät jag. Och oj vad jag grät. Inte några vackra små glädjetårar som trillade ner för kinden utan ett totalt jäkla storgrin. Min stackars mor och pojkvän förstod fortfarande ingenting.
"Jag kom in!" Fick jag fram mellan mina hulkningar. Jag visade datorn för mamma, varefter jag sprang iväg och fortsatte gråta.
För en vecka sedan var min framtid i Säffle, pluggandes i Karlstad, jobbandes på McDonalds, och livet skulle se ut ungefär som det har gjort alla mina 19 år.
Idag är min framtid i Göteborg.
Ett nytt kapitel börjar...
Snö förhoppningar
Fick ett sms imorse klockan åtta från älsklingen: "Det snöar ute!!". Jag sprang upp ur sängen, låste upp ytterdörren och ställde mig och stirrade med mina nyvakna ögon. Jag vet fortfarande inte om det berodde på mina grumliga och trötta ögon, men jag såg ingen snö. Hur länge jag än stod och hur mycket jag än stirrade så var det omöjligt för mig att se det. Det var bara regn.
Så jag gick och la mig igen.
För en timme sedan gick jag upp igen, då regnade det fortfarande. Så jag funderar på att gå o lägga mig i sängen igen, och titta på en film. Får man göra sånt när det regnar ute?
Så här ser det ut utanför fönstret. Isch.
On the road again
Påsarna har sakta men säkert börjat försvinna..
Jag har konstaterat att jag tycker att det är ganska kul att köra bil. Speciellt i sällskap med jävligt hög musik som jag kan sitta och skrika ikapp till samtidigt som jag dansar med huvudet. Måste se (och låta) rätt kul ut. Därför undviker jag att göra det så fort någon annan är med i bilen (vilket gör att det är mycket roligare att åka bil själv).
Så här snygg är jag i min brors för stora pilotisar.
En speciell dag
(Jag har påsar under ögonen idag.)
ÄLSKLINGEN FYLLER 21 IDAG! HURRA!
Gå upp före klockan åtta?!?
Numera är jag student på Karlstad Universitet där jag pluggar Religionsvetenskap I. En intressant kurs, men ingenting som jag kommer att spinna vidare på i framtiden. Jag läser den mest för att ha någonting att sysselsätta mig med under dagarna (rättare sagt så att jag kan gå runt och ha ångest för att jag inte pluggar varje dag..).
Det är nästan sex mil från min bostad till universitetet. Det går bussar och grejer, men jag är en sådan bekväm (och fattig) ung dam så jag tar ofta bilen.
Imorgon har jag en föreläsning som börjar 08.15, vilket betyder att jag måste gå upp redan 06.00!!! Detta har inte hänt sedan innan jag for iväg till Cypern, och jag ser inte fram emot det. Har spenderat större delen av eftermiddagen och kvällen till att gnälla över detta. Ohja, det är oerhört synd om mig.
På grund av den tidiga morgonen imorgon så måste jag redan gå och lägga mig, då ser jag ut så här. Förskräckt och uschlig!
Hem till skogen
Baby, I'm back!
Det visade sig att England var apselut ingenting för mig. Alldeles för mycket hemlängtan för att vara mig i smaken. Därför ska jag sluta vara au pair och bege mig hemåt till värmlandsskogarna och sysselsätta dagarna med att studera religion på universitetet (om jag klarar av att läsa ikapp).
& att ha en au pair blogg när man inte är en au pair känns ju ganska konstigt, så därför lägger jag ner den med.
Med lite mun mot mun metod återuppväcks därmed catrinen, och åh vad jag har saknat henne!
Imorgon åker jag hem och försöker även att återuppliva mitt gamla liv. Och åh vad jag har saknat det!
Under min månad i England hann jag med att vara i London två gånger!
Ligger i koma
Idag, mina kära vänner, är dagen då jag flyttar till England.
Är hur jäkla nervös som helst. Nervositeten är blandad med förväntan, oro och rivande smärta över att lämna allihopa här hemma.
Resväskan står packad i hallen och snart åker jag och min familj till Göteborg. Sedan lyfter jag därifrån och landar (förhoppningsvis, om inte planet störtar) i England vid halvåtta regional tid ikväll..
Nu går catrinen.blogg i dvala. http://babysitterengland.blogg.se tar istället över!
Är hur jäkla nervös som helst. Nervositeten är blandad med förväntan, oro och rivande smärta över att lämna allihopa här hemma.
Resväskan står packad i hallen och snart åker jag och min familj till Göteborg. Sedan lyfter jag därifrån och landar (förhoppningsvis, om inte planet störtar) i England vid halvåtta regional tid ikväll..
Nu går catrinen.blogg i dvala. http://babysitterengland.blogg.se tar istället över!
När såg vi solen sist?
SOL!
Har ni sett på maken? Solen skiner faktiskt idag. Hur länge sedan är det inte vi hade en ordentligt solig dag?
Vaknade vid sju imorse av att solen stack mig i ögonen. Hett som stryk. Johan kravlade upp för att sätta på ACn och jag suckade högre än högst över allt oväsen den förde med sig.
Men nu klagar jag inte.
Nu ska jag njuta av solen!
Har ni sett på maken? Solen skiner faktiskt idag. Hur länge sedan är det inte vi hade en ordentligt solig dag?
Vaknade vid sju imorse av att solen stack mig i ögonen. Hett som stryk. Johan kravlade upp för att sätta på ACn och jag suckade högre än högst över allt oväsen den förde med sig.
Men nu klagar jag inte.
Nu ska jag njuta av solen!
Husmors skolan nästa?
Ni kan inte gissa vad jag har gjort! Bakat - igen! Fast den här gången blev det minimuffins och mjölkchoklad istället för vit. Samt en släng av blåbär.
Vore kanske en av de där husmors skolorna från förr någonting för mig? (hell no..)
Lily Allen
Lily Allen är min nya idol. Speciellt låten nedanför. Jag blir glad och får lust att gapskratta av texten. Precis så som musik ska vara!
Nu ska jag äntligen, äntligen, ÄNTLIGEN få träffa Line igen. Ska dra på mig skorna och knata bort till henne om fem minuter. Hon har varit i värmen i Kroatien i över en vecka och jag har näst intill gått under.
Följer ni med?
Kommer ni ihåg min au pair blogg? Den har i alla fall fått ett nytt utseende nu. Någonting som var minst sagt välbehövligt.
Borde även säga att det är den bloggen som kommer att användas framöver, och att denna i princip kommer att försvinna. Givetvis kommer den finnas kvar ute i cyberspace så alla mina bus fortfarande kan läsas, men uppdateringen kommer i princip inte att ske.
Herr Kantarell
Min huslighet bara fortsätter! Fast egentligen vet jag inte om följande är överdrivet husligt, fast jag tycker att det känns så. Därför kategoriserar jag det som det också.
Imorse när jag vaknade så var det bara jag och mamma uppe, så då frågade jag om inte vi kunde åka ut och plocka svamp. Vad ska man annars göra? Det regnar som tusan och alla mina kompisar är ute på äventyr. Att ligga i sängen och läsa en dag till kändes bara uttråkande.
Därför drog mor och jag på oss regnjacka och stövlar och tog bilen ut till Näset där vi knatade runt i skogen på jakt efter kantareller under förmiddagen. Det blev inte så mycket för mamma och pappa (som är frenetiska kantarellplockare) har redan länsat deras "ställen" denna sommaren, så vi fick åka till en okänd plats och lita på turen.
Men några kantarellmackor blir det nog!
Mina nya Viking stövlar! När man ska flytta till England måste man ju faktiskt ha ett par stövlar. Det sägs ju att det regnar rätt så mycket...
Nästa Bree??
Jag har bakat muffins! Muffins med hallon och vit choklad. Förhoppningsvis smakar de ljuvligt (kan ju inte smaka innan middagen..).
Egentligen så borde jag nog ta o bli hemmafru och baka muffins hela dagarna!
