Solens värme

En läskig sanning är att det snart är en vecka kvar tills skolan börjar. Hur kan det vara möjligt? Sommaren har ju inte ens börjat än, och om en vecka ska man tillbaka till skolbänken. Jag har inte varit på Sandbacken eller Duse en enda gång under hela sommaren! Då har det inte varit någon sommar, och det är sanning. Sorgligt, tragiskt och mycket hemskt.

När man kommer tillbaka till skolan efter sommarlovet ska man vara där med gyllene hud och en massa härliga minnen att berätta för klasskompisarna. Ja, i år kommer alla se ut som de blekfisar vi tog farväl av i juni, och vi kan berätta för varandra hur extremt utråkade vi har varit när vi suttit hemma och tittat på regnet öst ner. Eller när vi var ute och hoppade i vattenpölarna. Eller den timmen i veckan som vi rusade ut och pressade under solen, för att sedan frysa skiten ur oss när de välbekanda molnen dök upp och tvingade oss att gå in igen.
Suck.

En vecka kvar av jobbet. Om en vecka gör jag sista dagen vilket betyder att jag får en dags ledigt innan skolan börjar. Käre gode Gud, gör så att det blir strålande solsken den dagen, så att jag kan få åka ut till Duse åtminstone en gång?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
--