catrinen

Igår eftermiddag hade jag väldiga problem med att bestämma mig om jag skulle dansa hela natten på Arena i Karlstad, eller tillbringa kvällen med Johan. Jag valde det första alternativet, som jag i ärlighetens namn ångrar lite idag...

Johanna, Line, Caroline och jag gjorde oss fina hemma hos Line och pratade och drack. Sedan kom älsklingen och hämtade upp oss och vi åkte ner till busstationen för att ta en buss till Karlstad.
Det var på bussen det var som roligast, för det kändes som om vi var 14 igen. Vi sket i alla andra och var troligen vrålfjortisaktiga. Men vi hade väldigt kul.
Väl framme i Karlstad och Arena så var det en 30 meters lång kö till ingången (klockan halv tio!!), och det blev så otroligt trångt att Johanna inte klarade av att vara kvar. Hon skulle ta luft, sa hon och lämnade kön.
Sedan kom hon aldrig tillbaka igen. När vi andra tre precis hade kommit in på Arena strax efter tio frågade jag Johanna vart hon var, och hon svarade att hon gått hem till Ida.

Där slutade min kväll. För inte tusan tänkte jag låta henne vara själv hemma hos Ida (för Ida skulle också till Arena). Så kvällen slutade strax innan tolv att jag och Johanna låg och sov framför en film.

Jag tycker synd om alla tjejer där ute i världen som inte har möjligheten att få vara tillsammans med en sådan underbar och pojkvän som dessutom skämmer bort sin flickvän något kollosalt..

Kommer ni ihåg det här?
Tja, Johan var med när jag provade klänningen, och idag när jag kom hem så låg det ett paket på min säng. På paketet fanns en lapp där det stod att jag hade en pojkvän som älskade mig. Inuti låg...

Hej studentklänning!

Jag vill ha de här sakerna. Lovely.

Det här är min finne. Han heter Mark Hoitoaine.
Fint va?

Har varit på ett möte med Helena från hotellet nu. Jag, Bobe och Karin var där som representanter från Balkommittén och diskuterade den framtida balen.
Jag blev helt nojjig när vi satt där, och än mer nojjig blev jag när vi gick runt i lokalerna och Helena berättade hur allting skulle se ut och hur det skulle vara. Vi är snart är där, och jag längtar väldigt mycket efter just den dagen. När man glider runt där i balklänning, håruppsättning och är go i huvudet efter champagnen.

Ser hur som helst fram emot att få jobba med Helena, trevlig tjej som var jätte hjälpsam.
Våran bal kommer bli sjukt bra!

Ååh.. Jag är stolter.

Min kära lillasyster är hejdundrans duktig på att fotografera, och hur mycket jag än försöker kommer jag aldrig bli lika duktig som hon. Nu är det nämligen så att hon är så duktig att hon har gått till final i en fototävling.
Nu tycker jag att ni ska gå in där och RÖSTA på henne. Lämna en kommentar att ni röstar på bidrag nr. 6 så att min superduktiga lillasyster får lite cred! :D

"Jaa, jag är jätte snäll och går in här och röstar på bidrag nr. 6 i kommentarerna. Nu kommer alla älska mig, för jag är så SNÄLL!"

Alltså, nog för att jag visste att denne käre Johan Ingman är lite efter vad det gäller saker, men det här tar nog priset...



Och när jag efter några dumförklarande meningar senare svarade honom att "Det syns ju?", så skrev han någonting ännu mer intelligent:



Blir ni inte avundsjuka över att ni inte har en sådan smart kompis?

Igår var Johan, jag, Line & Mathias iväg på bio och tittade på Benjamin Button.
Fyttirackarn vilken underbar film. Helhärlig rakt igenom. Och jag grät, massvis med tårar letade sig ner på kinderna när jag satt där i biosalongen och krampaktigt höll i Johans knä.

Idag ska jag plugga. Bläk.

Idag så åkte jag, Charlotte, mamma och pappa till Karlstad. De två döttrarna hade nämligen planerat att shoppa bort föräldrarnas alla pengar. Fullt så långt gick det inte riktigt, men vi kom hem med några godbitar.
Dagen var ganska jobbig, dock. Var ju ute i Tveta igår och drack lite för många cider, så under dagen har jag varit äckligt trött och nu har jag mest lust att gå och lägga mig i en säng och inte gå upp förrens imorgon.
Men det går ju inte...

Några av flickorna! (lägg märke till Patricias fina uttryck, det såg jag inte ens när jag tog bilden. :P)


Söta Madde & jag!


Sedan började Bea o Ida att dansa för fulla muggar. Otroligt tjusigt, måste jag säga.


Sedan hoppade vi ner i badtunnan! Nu undrar ni säkert vad det är för otroligt fula hattar alla bär, men det är så att Eije (Idas svärfar) införskaffade de i Thailand, och man får inte bada i badtunnan om man inte har en sådan på sig. Så därför satt vi allihopa och var så snygga.

Nu ska jag pysa iväg till Tveta o bada badtunna med ett gäng härliga tjejor!
Ha en trevlig fredagskväll, för det tänker jag ha!

I natt låg jag och red och vände på mig hela tiden, ögonen slocknade inte förens närmare fyra.
Fram tills det låg jag och tänkte en massa kloka tankar om stora frågor i livet. Till exempel att jag måste expandera min garderob både utrymmesmässigt och med mer kläder. Och att jag har miljontals med saker att göra i skolan, fast jag gör dem aldrig.

Så tack vare mitt filosoferande och Johans svettiga kropp som gjorde sängen supervarm så gick jag inte till skolan idag. Jag låg och sov ut tills närmare elva, sedan dess har jag spelat mariocart! Thiii.

istället för att visa sina framfötter så visar ingman sina framtänder när man skriver på msn med honom!


Här leker vi Victoria Silvstedt.
När den bilden tog satt jag förövrigt i min balklänning, så det där lilla röda ni skymtar är alltså min balklänning. Fanstastiskt va?

NOTIS:
Några av er, liksom jag själv, upptäckte att min blogg var spärrad en stund under eftermiddagen. Jag tror att det kan ha någonting med att göra om mitt inlägg "Hur man äter en snopp", eftersom detta inlägg fick lite av en suspekt rubrik. Nu verkar allting vara tillbaka som vanligt igen.
Till er som blev ohyggligt rädda och fick en isande känsla i magen så lovar jag er att jag inte har slutat blogga, och inte heller tänker göra det de närmaste åren - så ni kan andas ut igen, för hur hade ni klarat er utan mig?

Idag har jag gått runt och skrytit om min balklänning hela dagen. Att jag är så glad att jag har köpt en. Att det egentligen inte alls var en sådan jag från början ville ha. Att den har världens finaste färg.
Får man göra så?

Nästan lite som en nyförälskelse, man kan helt enkelt inte sluta prata om personen (i detta fallet klänningen) i fråga...

Kommer ni ihåg julklappen jag fick av mina flickor? Idag såg jag i alla fall till att äta upp den.
Det var ganska svårt, för i vilken ände man än började, så blev det helt enkelt fel och situationen kändes lite lätt pinsam och missuppfattades av både mig och snoppen...

Idag har jag köpt en balklänning.
En otroligt konstig känsla, eftersom en balklänning inte är någonting man köper var dag. Men det var roligt att stå och prova och fundera, och jag hade ingen aning om vad jag ville ha. Men jag lekte lite när jag stod där. Jag lekte att jag var en prinsessa som klädde mig i sådana vackra klänningar varje dag, och bar kronor fulla med juveler så att jag fick ont i huvudet.
När jag lekt färdigt och bestämt mig fick en oerhört vacker liten skapelse följa med mig hem i påsen.

Tänk att nu är det inte så herrans långt borta.
Vår student.
Vår bal.
Vår frihet från skolan.

Igår köpte vi en till wii remote och idag köpte vi MarioKart. Jag och syster har suttit hela dagen och vrålspelat wii, från klockan halv tolv när jag kom hem tills för en timme sedan.
Bådar icke gott, då jag har ett fett samhällsprov imorgon och har alltså inte pluggat ett skvatt, nästan.
Det kommer inte heller bli så mycket plugg eftersom jag inte pluggar sent in på kvällen, så jag ska sitta till max klockan tio!

Nu har jag dragit på mig tajtare kläder och högre skor - och sedan ska jag iväg till Patricia och fnittra bort kvällen.

För några veckor sedan införskaffades det ett Nintendo wii-spel till Anderssons residensen. Tack vare all fritid som vi i moderna dar har så blev vi snabbt nördar på detta spel, och nu anser vi oss vara mästare.

För att höja svårighetsgraden en aning så kände vi att vi var tvungna att göra någonting nytt. Någonting svårt.
Så Charlotte tog med sig kontrollen in på badrummet, stängde dörren och var därmed två väggar från tvn. Hon startade igång ett tennis spel och jag skrek till när hon skulle serva.
Det gick visserligen inte så bra, men snart är vi nog mästare på det med!

(otroligt smart sysselsättning när man har tråkigt på toan, dessutom.)

Herre jisses vad jag tycker om fredagar! Åtminstone eftermiddagarna, när man har hela helgen framför sig.

Jag ska åka och köpa finfin klänning snart, dock en vardagsklänning. Sådant är lite tråkigt, varje dag är ju en fest och man borde få ha galaklänningar på sig till skolan.
Ikväll ska jag ... jag vet inte? Vill göra något glamouröst, flirtigt och fasansfullt roligt. Tyvärr tror jag inte att det kommer bli så...

VI FINNS PÅ REKLAMPAUSERNA PÅ RIX FM 104,4 KARLSTAD NU. wiie.

så här lever jag och charlotte.
knäppt.

Ekonomi är ingenting som jag är en hajare på. Jag vet typ att det betyder pengar, och jag gillar pengar - men ekonomi för mig är när man är duktig att handskas med dessa pengar, och det är ingenting som jag vill skryta om att jag är...

Idag tog jag och mamma en sväng på stan för att kika på lite grejor. Då spenderade jag en summa på ett par skor som jag apselut inte behöver, men de var söta. Ett par svarta ballerinas köper Catrine i januari. För att de var söta. Men hon kommer inte att kunna använda dom på tre, fyra månader och hon var egentligen ute efter ett par svarta stövletter.
Dessutom ska jag imorgon köpa en osannolikt söt klänning!

(jag har under den senaste tiden inte vågat lägga upp bilder och inlägg ang. sådant som jag har köpt, för det har inte alls varit ovanligt att människor i min närhet då har sprungit och köpt precis samma saker. nu är det förhoppningsvis slut med det, och jag kan lägga upp bilder igen!)

Idag så har jag inte en endaste lektion. Skulle egentligen varit på Medis under matten och filosofin blev inställd - jag klagar inte. Så därför har jag nyss ätit frukost och ska nu hoppa in i duschen och göra mig tokigt snygg för att sedan göra något vettigt.

Vi finns fortfarande inte på radion..

Jag är en riktig snoozare. Det finns inget bättre än att trycka av väckarklockan för en liten stund, och få återgå till sömnen.

Imorse blev det till en överdrift. Låg och halvsov i en och en halv timme och vaknade inte förens halv åtta, och jag skulle vara på skolan tjugo i för att skriva en dagordning. Då var det till att jäkta.
Men jag var åtminstone på skolan tio i, ny duschad med smink på och en frukost i magen.

Helt unbelivable.

Jag och systeryster sitter och tittar på Guldbaggegalan, och Ingman hade skvallrat om att Björn Gustavsson skulle ha en nakenchock. Vi satt spända och väntade, men ögonen fastklistrade på tvrutan och suktade efter en glimt av Björn.
Men man såg ju bara lite lår och lite mage som skymtade.

Vilken besvikelse.

Självförtroende är någonting som jag i princip alltid har haft. Redan på barnsben var jag övertygad om att jag i framtiden skulle bli något stort, och att jag var otroligt bra. Lite som Lotta på Bråkmakargatan, envis och anser sig kunna allting.

Som de flesta nyblivna tonårsflickor sänktes självförtroendet drastiskt i trettonårs åldern, och en av mina närmare vänner verkade anse att det var någonting fult att ha ett gott självförtroende.
Efter några år hade min egoistiska godhet kommit tillbaka, och när denna vän upptäckte detta så var det som om hon äcklades av mig. När hon satt och klagade om att hon tyckte att hon var ful, tjock etc. höll jag huvudet högt och såg alla de bra sidorna som jag har fått istället, och hon verkade bli förbannad.

Fortfarande så har jag ett gott självförtroende och kan i vissa fall anse mig bättre än andra, i olika frågor. Att människor sedan reagerar på detta, och tycker att det är fult - det är för mig avundsjuka. Inte på mig som personlighet, utan på mitt självförtroende.
Att vi ska leva i ett land där jantelagen hela tiden framhävs är för mig helt absurt. Varför ska man inte få tycka att man är bra, utan att folk ska tycka att man är uppblåst? Är inte självförtroende en bra egenskap, som gör att varje individ mår bättre? Varför ska vi då trycka ner den?

För ungefär en timme sedan kom jag hem för dagen. Strax innan tolv hämtade Bobe upp mig och vi pyste sedan till Karlstad och sprang runt i lite olika affärer.

Klockan två tryckte vi in en dörr, började gå uppför trapporna och gick sedan in genom ännu en dörr. Då stod vi i en korridor, och en trevlig herre kom ut från ett kontor för att hälsa oss välkomna och blev ombedda att sätta oss och dricka lite kaffe.
Efter ytterligare några minuter så fick vi gå in i ett rum som påminde om ett vardagsrum med en stor dator och ett fönster i. Sedan gick vi in i ett annat rum och kikade ut på "vardagsrummet" genom fönstret. Vi fick på oss hörlurar och en mikrofon var framför oss.

Sedan spelade vi in radioreklam.
& jag har aldrig någonsin varit med om någonting som var roligare.

Vi fick massa beröm av de två nissarna som satt kvar i "vardagsrummet" och pratade med oss samtidigt som de korrigerade det vi sa. Vi blev färdiga snabbare än förväntat och de sa att rösterna synkade perfekt.

Imorgon eller övermorgon kommer den att sändas flera gånger på RixFm 104,4 Karlstad.
Jag kommer skrika första gången jag hör den. Av förtjusning, och av skräck.

I lördags var det som sagt mys hemma hos Sara. Var längesedan jag hade så trevligt med härliga människor. Det blir ju att man pratar på ett helt annat sätt med folk som man inte träffar för jämnan.
Jag blev full som en kastrull och hade en himlarns tur att jag fick skjuts hem av snälla Bobe, annars hade det nog tagit mig några år att gå den knappa kilometern hem.

Igår låg jag i sängen hela dagen lång och sträcktittade på Desperate Housewives - jag är beroende.

Ikväll ska Sara ha en mysig liten bjudning hemma. Därför var jag och Ingman ute på stan förut och fixade lite ärenden och klockan sex ska några trevliga typer komma hit för att klockan sju traska till Sara.
Jag hoppas på en mysig och rolig kväll, och är ganska övertygad om att jag kommer få det också. Tycker att det är roligt när man umgås med folk som man inte vanligtvis träffar utanför skolan.

Just nu känner jag dock att tiden är dryg. Klockan fyra ska jag hoppa in i duschen och fräscha upp mig, sedan ska jag börja göra mig lite fin.
Mest för att fördriva tiden.

Jag tvingar Johan att titta på Let's Dance. Jag är en ondsint flickvän. Han menar att programmet är mesigt och töntigt och suckar högt när jag säger att Blondinbella är med.

(det han egentligen vill är att ligga och titta på Desperete Housewives, är det inte en manlig pojkvän jag har?)

Det största av mina nyårslöften är att jag ska börja träna mer. I och med detta så tänkte jag utnyttja Friskis och Svettis lite mer och gå på deras träningspass, men nu har vi även köpt wii fit.
Otroligt bra tvspel tycker jag, eftersom man tränar samtidigt som man spelar. Jag tycker yoga är allra roligast, men man kan även köra styrketräning samt lite olika lekar där man rör på kroppen.

Så nu har jag träningsvärk...

Så här kan det se ut när man leker lite med wii fit. Fast här var det hemma hos Sandra.

Det är egentligen nu mitt nya år börjar, med alla nyårs löften, med alla förhoppningar.
Allting mellan jul och nu har varit en time out, en tid att andas och glömma allting annat. Extremt välbehövligt.

Nu är jag ny, pigg och superpå att kämpa mig igenom min sista termin i skolan.
(Hela tiden figurerar tanken om att det snart är vi som springer ut från Herrgårdsportarna, kastar mössorna i luften och fullkomligt tjuter av friheten. Snart, snart är vi där, vilket får mig att kämpa framåt.)

I och med att mitt liv nu går tillbaka till det vanliga kommer det troligen också betyda att mitt extrema wiispelande också är över, och min passion för att dela med mig av min otroligt fantastiska vardag till er kommer allt starkare. Med andra ord så ska jag bli bättre på att uppdatera - yaaay!

Precis som förra året så spenderades inledningen av det året i stillheten och en tystnad lade sig på bloggen.
Men nu har jag fått hämta mig efter nyårsaftonens firande och är tillbaka på fötter igen.

Kvällen kändes kul och lyckad, fast jag måste säga att själva dagen på nyårsafton var allra roligast. Det var så mysigt att springa runt i huset och vara stressad och fixa mat, ha förhoppningar om kvällen och pussa på Johan.

Klockan sex ramlade de flesta in i huset och jag var en elak bitch och lät inte mina gäster sitta bredvid sådana som de kände, utan tvingade dem att sitta bredvid okända människor, men det blev rätt okej ändå. Efter förrätt och varmrätt körde de en 7-kamp som jag hade fixat och sedan åt vi efterrätt. Det trillade in lite fler människor och vi skålade till tolvslaget.

Mathias var så tjusig så i sin väst!


Älsklingen, jag och Mathias står och trycker.


Johanna såg latino ut, som hon brukar göra i nyfärgat hår och sotade ögon.


Under 7kampen kördes det en "Funny Bunny" tävling. Ingman vann.


Lite mingel foto.


Lina & Sara!


Line var som alltid sockersöt.


Marcus & jag.


Sandra, Ingman och en halv Lina.


Caroline kikade in lite senare. Hon var söt och hjälpte mig en massa, fastän hon inte hade varit med och stökat ner!


Jag dricker en god drink.


Strax innan tolvslaget. Jag vet, det är mer ett foto på en väggfasad än på själva människorna, men det var halt!


Caroline & Bea skålade in det nya året!


Bea, Caroline, Johanna och André strax efter 12slaget.


Vi hånglade hejvilt när alla skrek "Gott nytt år!". Var ju tvungen att få en ordentlig Nyårskyss.

Gott nytt år!
Har spenderat de två senaste dagarna med att förbereda festen som idag har varit. Har varit väldigt trevligt och lyckat känns det som.
Nu ska de flesta trippa ut på staden, men några är fortfarande kvar så jag får se hur jag och Johan gör, om vi kanske går ut efter det att alla har gått.
Men nu är det ett nytt år, fullt med förhoppningar.