catrinen

Gick upp och läste, men råkade dock stenslockna. Det var inte någon sådan där lätt sömn heller, utan det var verkligen stenslockna.

Innan jag skred in i sömndalen ringde i vart fall Patricia och frågade om jag skulle följa med och titta på dansen senare, eftersom jag funderar på att börja. Då lät det som en jätte bra idé, nu är jag inte alls lika säker längre. Det känns nämligen som om jag skulle kunna spy vilken sekund som helst.
Jag somnade och vaknade av att Ida ringde. Satt och lyssnade på när hon pratade i ungefär fem minuter, dock utan att fatta vidare mycket i mitt nyvakna tillstånd.

Mamma kom hem....