Stortjut på baksidan
En lektion, ett muntligt prov (kammade hem vg), lämnade in min herbarium och sedan bar det hem. Gjorde historia. mailade in = allt skolarbete färdigt. Halleluja.
Jag lade mig på baksidan och läste min nya Marian Keyes bok som jag införskaffade på Bergvik i går. Har sträcktläst, bokstavligt talat. När jag låg där och läste började jag att gråta. Bokens huvudpersons man dör. Det var inget sådant där vackert stilla gråtande med några tårar som trillar ned på kinden. Nejdå, det var fullkomligt stortjut. Jag låg där på baksidan och snörvlade och verkligen grinade. För en bok. Hur bättre kan jag förklara vilken fantastisk författare Marian Keyes är?
Kommentarer
Trackback
