catrinen

Jag blev faktiskt värre och värre ju längre kvällen på gick igår. Stenslocknade närmare tolvsnåret. Drömde att jag försov mig och missade Sunne-resan helt. Vaknade och insåg att klockan bara var fem. Somnade tryggt om igen.
När jag sedan vaknade en timme senare så ansåg jag att den drömmen, och räddningen att klockan bara var fem, var ett tecken till att jag faktiskt skulle åka till Sunne. Jag mådde inte alls vidare bra, magen var knasig och jag hade fortfarande feber. Men jag sket faktiskt i det.

Väl i Sunne måste jag medge mig själv en aning besviken. Det var inte alls så stort som jag hade trott, inte för fem öre. Men de hade två skitroliga attraktioner, och en som var helt okej. Så jag sysselsatte mig med dem.
Var dyngtrött halvfyra när vi skulle åka hem. Försökte koncentrera mig på GT, men jag trodde att jag skulle spy i den verdervärdiga bussen som guppade. Fick sätta mig nästan längst fram och nördglo på vägen istället.

Nu sitter jag här, ännu tröttare än förut. Snart kommer Fredrik, då blir det mys. Jag ska tvinga honom att kika på Girlylicious på trean ikväll, och så hade älsklingen hyrt Marie-Antionette åt mig, fastän han inte vill se den.. Naaaaw!