Northern Ireland, here we come!

Hur har jag kunnat glömma!? Dagens största happening näst efter HP films utsläppet (nejfan, nu ljög jag. det här är större, jävlar jag börjar bli vuxen)!
Jag går samhäll, och på samhäll är vi jävligt nördiga så vi står och trycker utanför lektionssalen typ tio minuter innan lektionen börjar. Eller nja, en lögn. Men idag gjorde vi det innan matten eftersom vi hade haft typ universums största håltimme och hade fan inget bättre för oss.
Belfast ngt2Så när vi stod där och såg jäkligt coola ut och tryckte ner varenda etta som gick förbi med våra dunderblickar och skrämde skiten ur dom så kom Peter springandes. Peter är min gulligull lärare och jag typ skriker som hälsning till honom varje dag. Så om ni någon gång råkar befinna er på Herrgårdsgymnasiet och i samhällskorridoren och hör ett "HEEEEEEEEJ PETER!!" så är det troligen jag.
Hur som helst - tillbaka till ämnet, Peter kom springandes och låste upp våran salsdörr. Smått förvånade gick vi allihopa in och satte oss och undrade vad fan vi hade gjort oss skyldiga till för busstreck den här gången. Efter det att Peter sprungit runt lite som en yrhöna kommer även Kristin instaplandes i mattesalen. Efter några sekunders intensivt tänkande så gick det upp för mig.
"SKA VI ÅKA IVÄG NÅGONSTANS!?" skrek jag.
Både Peter och Kristin är sådana där lugna personer som jag kan få damp på, så dom började inte hoppa upp och ner av förtjusning när jag skrek, vilket dom borde ha gjort, utan dom stod bara och glodde på mig som om jag vore helt körd i huvudet.
Men det visade sig att jag hade rätt! Kristin och Peter började babbla om Belfast och att tio pers ur våran klass har möjligheten till att få åka med dit om vi vill, men isf måste vårat projektarbete handla ngt om Nordirland. Kristin drog igenom olika förslag till projektarbete och Peter delade ut en blankett vi kunde fylla i om vi kände oss intresserade av att följa med.
Sedan gick dom.

I våran klass så är vi 10 st som går samhäll samhäll och 10 st som går samhäll ekonomi. Jag och Sandra börjadeBelfast ngt genast viska om att vi jätte gärna ville åka med men trodde att typ alla i klassen ville det och att det då inte var så stor chans att just vi skulle komma med, eftersom dom skulle utse dem genom en lottning.
Men dessa knäppa ekonomer, de började göra små bollar av blanketterna vi fått av Peter! LUNATIC varning där kände jag.
Hur ofta tackar man nej till en gratis resa bara så där? Inte jag. Vad jag såg så knycklade alla ekonomer ihop papprena, vilket gör att alla vi samhällare troligen får åka.
Klagar jag?
Nej.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
--