Tidens försvinnande

Söndag kväll = extremt deprimerande.
Nu sitter jag här och kommer på alla dom där ett hundra sakerna som jag egentligen skulle ha gjort under helgen. Det vill säga blivit otroligt snygg och fräsch med blondare hår och brunare hy, pluggat som en galning så att veckan inte skulle bli fullt så jobbig, sovit ut ordentligt och vara otroligt utvilad, läst ut min bok, stuckit ut och joggat.
Då kommer man till tentan - vad har jag egentligen gjort? Sovit ut ordentligt är nog den etimglasnda punkten som jag verkligen kan kryssa för.

Sen så sitter man här, vareviga söndag kväll och funderar på vart helgen och all tid egentligen tog vägen? Någonstans måste den ju faktiskt försvinna, eftersom det omöjligtvis redan kan ha gått 48 timmar sedan jag satt hemma hos Line i hennes tvsoffa och fnittrade framför Idol.
Jag börjar starkt misstänka att någon jäkel på senare dagar har börjat snabbspola tiden. Numera finns det nog bara 12 timmar per dygn, men någon har lekt med världens alla klockor och fått dem att gå snabbare allihopa. Jag kan inte hitta något annat svar än det.
Förr (för cirka 15 år sedan) kunde jag tycka att en timme var en smärre evighet, medans det idag är över på några blinkningar. Alla säger ju att tiden går fortare ju äldre man blir, men jag tror att jag har nått maximum gränsen. Fortare än så här kan det omöjligtvis gå - hur ska jag då hinna med allt i mitt liv?

(Är det någon annan som lika starkt som jag misstänker att någon jäkel mixtrat med tiden - skriv i kommentarer så får vi komma på någon bra plan att stoppa filuren i fråga!!)

Kommentarer
Postat av: Ida

Jag håller med om att tiden går alldeles för fort. Vi kommer vara typ 80 år när vi egentligen borde vara kanske 60. :/

2007-10-23 @ 20:50:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
--