catrinen

Inte ett enda blogg inlägg under hela helgen. Det är ju nästan skam.
Men det har inte riktigt funnits ork till det, fastän jag inte har gjort ett jota.

Fredagen var jag med Line hela kvällen lång.

Lördagen vet jag inte riktigt vad jag sysslade med. Det är som om minnet har försvunnit under ett dås av dimma. Vet att jag gick iväg till Line en timme, sedan var jag mest med systeryster hela dagen lång.

Söndags bestämde familjen sig för att åka till Ikea. Vi installerade oss i bilen.

Sagan om däcket:
Det var en gång en familj som skulle ta sin husvagn ett ex antal mil hemifrån. De körde en sen kväll i maj iväg för att lämna av husvagnen. Färden gick bra, men när de kommit fram till målet var det någonting som saknades. Ett av husvagnens fyra däck hade försvunnit!
Dagen efter, efter en god natts sömn i husvagnen med tre hjul, så åkte storasyster (=jag) och pappa hem till huset igen. De spanade och spanade längs vägkanten om de möjligen kunde hitta detta stackars däck som låg och frös någonstans. Men nej. Det var utanför deras synfält.
Månaderna gick och pappa hade hunnit köpa ett nytt däck. Husvagnen hade hunnits ta hem till huset och ingen tänkte vidare mycket på det förlorade däcket.
Men så plötsligt en dag när familjen var på väg till Ikea utbrast pappa där de satt i bilen.
"Men där är ju vårat hjul!!" Han pekade och munnen gapade.
Resten av familjen tittade åt den riktining som pappa pekade, och visst såg de någonting som kunde påminna om ett däck. Det enda kruxet var att detta däck låg högt uppe på en kulle vid den stora vägens kant. Det låg minst fem meter ovanför marken. Men mamma och pappa avgjorde att de på hemvägen skulle hämta upp däcket.
Och det gjorde de. Tillsammans med en massa ny inköpta Ikea-grejor fick däcket ligga och huttra i den mysiga värmen. På väg hem - till husvagnen.