catrinen

Nu har jag och herr Ingman nyss kommit hem från Karlstad. Först så var vi på arbetsförmedlingen, men det mötet kändes inte vidare givande. Ingman blev mest nedsänkt av hur tanten berättade att det var så jobbigt att skaffa boende och jag blev mer och mer peppad på att åka som aupair, och dissa Ingman med jobberierna.

När vi varit på det ogivande samtalet strosade vi runt lite bland Karlstads affärer. Det var mest tråkigt tyckte jag, eftersom jag hittade ditten och datten som jag blev så där tokigt förtjust i som bara jag kan, men min plånbok var så tom så den ekade. Så det enda som fick följa med hem var en röd liten basker och ett blått diadem.

Det roligaste med dagen var när vi var inne på H&M för andra gången för Ingman skulle köpa hårspray. Jag stod och hängde vid kassan samtidigt som han betalade och så tittade jag på honom o frågade om vi kunde åka hem nu.
Kassörskan: - Hihi! Med mig brukar det vara tvärtom, det är han som tjatar på att åka hem hela tiden.
Hon trodde alltså att vi var ihop, vilket jag tyckte var helkul. Så då började jag fnissa.