catrinen

Uschinamejen vilken ruggig dag. Vaknade och märkte att ingenting var bra. Jag var alldeles för trött för att ha sovit nästan åtta timmar. Det kändes med som en timme.
Parvlade mig iväg till skolan och fastslog att jag behövde kaffe! Men då var cafeteriatanten sjuk, och jag trodde att jag skulle gå under. Jag rusade iväg till elevrådsrummet för att se om Alexandra (=elevrådsordförande) var där med en härlig kaffebryggare fylld med kaffe. Jag såg kaffebryggaren. Den var på. Men Alexandra var inte där och därmed kom jag inte in. Jag blev jätte sur. Till slut kom hon och jag fick kaffe.
Men det hjälpte inte.
Hela dagen har det känts som om någon har hängt två tyngder under mina ögon så att påsarna är gigantiska och jag har inte kunnat sluta gäspa.
Hemskt värre.

Så nu hade jag tänkt att plugga fort som tusan på min svenska som vi har prov i imorgon och sedan gå och lägga mig.