Den perfekta klänningen
Jag tror aldrig att jag berättade det i bloggen, men det hände en hemsk sak när jag och Johan var i Karlstad på sportlovet och shoppade.
Jag köpte lite för dyra kläder och hade därmed inte vidare mycket pengar kvar i slutet av dagen. Vi åkte till Bergvik för att ta en sväng om innan vi åkte hem.
Väl på Bergvik gick vi in på MQ och tittade runt lite. För att vara ärlig var det mest Johan som tittade och jag var mest slö. Men så plötsligt så såg jag någonting underbart vackert. En klänning. Och inte vilken klänning som helst, en helt fantastisk klänning. Jag försökte mostå frestelsen att ta med den till provrummet eftersom jag då visste att jag skulle bli alldeles för lockad till att köpa den.
När Johan uppfattade vad det var jag stod och stirrade på med halvöppen mun tvingade han med mig in i provrummet så att jag skulle få prova den. Precis som jag hade förutspått så blev jag helt galen i klänningen och fick ett enormt ha-begär. Men det var få pengar kvar så jag lät klänningen hänga kvar på galgen.
Johan märkte min enorma deprission som kom strax efteråt eftersom jag inte kunde få ha klänningen i mina ägor. För när jag hängde tillbaka den så visste jag helt enkelt att alla de där underbara sommardagarna som komma skall kommer jag inte att få uppleva med klänningen. Mycket sorgligt.
Nu hade jag pengar, och bad därmed mamma åka förbi Bergvik och köpa klänningen idag. Vilket hon gjorde.
Hon kom hem med en frasig MQkasse och jag var överlycklig. Jag tog upp klänningen och tittade på hur vacker den var.
Sedan sprang jag in i mitt rum, drog på mig klänningen, skulle dra upp dragkedjan. Då insåg jag det fasansfulla. Den var trasig. Min älskling var trasig, och som jag längtat efter den...
Så nu sitter jag här och sörjer den klänning som jag haft i tjugo minuter.
Visserligen ringde mamma till MQ, och de skulle få in en ny 34a inom några dagar - och den ska bli min.
(okej, ursäkta för att jag inte är någon mode-bloggare och därmed inte vidare van vid att posa framför kameran. Men titta på den vackra klänningen och inte på mig och mina fula poser.)
Jag köpte lite för dyra kläder och hade därmed inte vidare mycket pengar kvar i slutet av dagen. Vi åkte till Bergvik för att ta en sväng om innan vi åkte hem.Väl på Bergvik gick vi in på MQ och tittade runt lite. För att vara ärlig var det mest Johan som tittade och jag var mest slö. Men så plötsligt så såg jag någonting underbart vackert. En klänning. Och inte vilken klänning som helst, en helt fantastisk klänning. Jag försökte mostå frestelsen att ta med den till provrummet eftersom jag då visste att jag skulle bli alldeles för lockad till att köpa den.
När Johan uppfattade vad det var jag stod och stirrade på med halvöppen mun tvingade han med mig in i provrummet så att jag skulle få prova den. Precis som jag hade förutspått så blev jag helt galen i klänningen och fick ett enormt ha-begär. Men det var få pengar kvar så jag lät klänningen hänga kvar på galgen.
Johan märkte min enorma deprission som kom strax efteråt eftersom jag inte kunde få ha klänningen i mina ägor. För när jag hängde tillbaka den så visste jag helt enkelt att alla de där underbara sommardagarna som komma skall kommer jag inte att få uppleva med klänningen. Mycket sorgligt.
Nu hade jag pengar, och bad därmed mamma åka förbi Bergvik och köpa klänningen idag. Vilket hon gjorde.
Hon kom hem med en frasig MQkasse och jag var överlycklig. Jag tog upp klänningen och tittade på hur vacker den var.
Sedan sprang jag in i mitt rum, drog på mig klänningen, skulle dra upp dragkedjan. Då insåg jag det fasansfulla. Den var trasig. Min älskling var trasig, och som jag längtat efter den...
Så nu sitter jag här och sörjer den klänning som jag haft i tjugo minuter.
Visserligen ringde mamma till MQ, och de skulle få in en ny 34a inom några dagar - och den ska bli min.
(okej, ursäkta för att jag inte är någon mode-bloggare och därmed inte vidare van vid att posa framför kameran. Men titta på den vackra klänningen och inte på mig och mina fula poser.)
Åh, du vackra skapelse. (nu syftar jag på klänningen, och inte på mig själv)
Lägg märke till min mycket sorgsna min (okej, jag ser inte så sorgsen ut, mest bara knäpp) när jag visar upp det trasiga!
Kommentarer
Trackback
