Loket och jag

Åh, jag har fått en ny kompis!

Idag var jag och jobbade på Skutberget, och på vägen hem satt jag i passagerarsätet i bilen. I vbro kom tåget bakom oss och mamma sa:
- Nämen se där kommer tåget!
- Heeej tåget! ropade jag och vinkade mot det.
Fast tåget vinkade inte tillbaka då. Nonchalant. Att det var 100 meter bort och kunde för allt i världen inte se mig, det var ju ett mindre problem.

Sedan på vägen mellan vbro och Säffle så går tågrälsen och vägen väldigt nära varandra, och våran bil åkte jämsides med loket. Jag kikade upp på loket och där står lokföraren och vinkar glatt ner till mig.
Jag blir överlycklig och vinkar upp mot honom med väldigt frenetiska vevningar. Där stod vi och vinkade till varandra i 10 sekunder.

Jag har en lokförarkompis!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
--