catrinen

Jag är en människa som älskar vardags lyx. Det krävs inte mycket, men det där lilla lilla lyxet kan sprida ett leende på mina läppar resten av dagen.
Det räcker med min Clinique rengöring eller ett Lancome läppglans - det kan rädda min dag!

Men min garderob ser väldigt oglamourös ut. Därför skulle jag vilja ha rosa silkesgalgar som galgar istället för de vanliga och tråkiga plast och trägalgarna.
Var får man tag på sådana?

Ungefär som de här, fast med rosa silke runt istället...

Efter det att jag satte på mig Marielles wayfarers så kan jag knappt sluta tänka på dessa bedårande solgliser. Jag måste helt enkelt ha ett par.
Väldigt snart.
Helst idag.
Röda och svarta. Mums!

Min mage är inte vad den en gång har varit. Vill inte gå in i närmare detalj, men jag är i alla fall hemma från skolan idag.
Ligger i soffan med täcke, kudde, laptop samt Sex and the city på tvn. Är ganska uttråkad och otroligt shoppingsugen. Ungefär som vanligt, alltså.
Jag vill ha nya klänningar, bikinis och skor. Nu.
Allra helst vill jag ha den hypade klänningen som alla mode bloggorskor suktar över. (och nu även jag...) Såg i Kenas blogg att hon kommit över den, och det är nog typ första gången någonsin som jag är avundsjuk på henne..

Väldigt ofta får jag mina infall och bestämmer mig för att ha en "socker fri" vecka förutom lördagen. Detta var en sådan vecka. Ingenting innehållande allt för hög sockerhalt hade kommit nära mina läppar varken idag eller igår.
För dem minuter sedan stod jag och sneglade på frysen och ojade mig lite över att jag var så läskigt sugen på lite glass.
- Vi har glass! Stacciatella, den du tycker så mycket om, sa mamma.
Då berättade jag för henne om min socker fria vecka eftersom jag måste bli lite snygg nu till bikinisäsongen.
- Du är ju dum i huvudet, yttrade sig min lillasyster du.
- Jaa, instämde mamma. Du är ju redan fin som du är!
Lillasyster öppnade frysdörren, krängde ut glassen och placerade den i mina nävar.
- Här, ÄT! sa hon.

Så nu sitter jag här och äter ljuvlig glass.

Nja, jag vet inte riktigt om jag tycker att min famillj är några vidare supportrar i mina små projekt.

Jag satt och pluggade i godan ro och så plötsligt dök det upp en liten, blinkande ettrig sak nere vid vänstra hörnet på datorn.
Det var Johanna som skrev på msn. Hon ville ut och springa och tyckte att jag kunde följa med. Först var jag ganska skeptisk och tyckte att jag egentligen borde plugga, men när jag konstaterade att det enda jag skulle göra var att ägna mig åt tvn så hängde jag med.

Och fy rackarns så skönt det var. Kanske inte under just den tiden som vi var ute och sprang, men nu efteråt.
Jag blir bara sådan att jag vill ha mer av den här sköna känslan. Så jag måste nog träna imorgon med..

Förut när jag stod i provhytten på Gina Tricot och provade kläder så såg den så vacker ut. Den var så rätt nu till sommaren med sina ljuva tyger och sitt blommiga mönster.
När jag betalade för den så kände jag mig supernöjd och gick ut med ett leende på läpparna.

Nu bad jag systeryster ta ett foto på mig iförd klänningen. Då slog det mig att det såg ut som en blommig gardin. Det var inte alls fint.
Förfärat frågade jag både systeryster och mamma om det faktiskt såg ut som en gardin. Dom försökte övertyga mig om att det inte gjorde det.

Den kanske bara blir dålig på bild...?

I helgas kom jag på att vi faktiskt börjar närma oss sommaren med stormsteg. Med sommaren kommer även bikinisäsongen. Då måste man vara någorlunda snygg.
Jag är inte en av de tjejerna som lider av enorm bikiniångest-hysteri, som finns bland oss. Än så länge så är jag smal av mig själv utan att träna ett jota. Men jag har på något mirakulöst vis kommit på att det troligen inte kommer att vara så för alltid, så det är lika bra att träna på en gång så kanske min fetma kommer någorlunda senare i livet.

Så nu har jag powerwalkat och igår var jag ute och sprang. Framsteg. Känner hur träningsvärken kommer att bränna i kroppen imorgon.
Härligt!

Hemkommen från en dag i Karlstad!

Dagen började med ett "studiebesök" på NWT där vi hade en guide som var cirka tre år äldre än oss - men trodde att han var typ femton år äldre och myyycket mer erfaren. Dessutom svor han hela tiden. Jag tycker dom borde byta ut honom.

Sedan så sprang vi runt lite i affärerna i Karlstad. Hade dock inte allt för mycket tid, vilket visserligen var bra. Då hade jag nog varit totalt pank vid det här laget.
Därefter begav vi oss till Värmlands operan för att se Candide. Jag trodde jag skulle somna. Den var verkligen inte bra, vilket jag tycker var väldigt tråkigt och oväntat. Jag brukar vanligtvis älska att gå på teater och jag har gillat Värmlands operans uppsättningar av Wedding singer och Dr Jekyll & Mr Hyde. Men denna var ruskigt kass.
(Nu låter det ju som om jag vore universums största pessimist, men inte riktigt - jag är bara ärlig.)

Det finns inte ord för hur förälskad jag blev!
(Kommer att användas max tre gånger på olika fester till sommaren, troligen)


        
förlåt för bilden där jag bär Marimekko-linnet - men syrran var inte hemma så jag fick fota själv vilket var svårt och alltihopa blev så bröstigt.
Var tvungen att köpa en majblomma! ;)

Jag är en galen shoppaholic som aldrig får nog av kläder, och det är ett faktum. Sitter nu och är skitsur på H&M för att deras skönheter är slut eller aldrig har funnits på webbshopen.
Jag är helt galen i de blommiga trosorna där nere, och måste springa in på H&M i Karlstad imorgon för att kolla om de har dem. Jag tror inte jag överlever annars.
Jag vill ha både toppen och klänningen på den andra bilden - den vita och den röda. Men det sura är att den vita finns bara i stora storlekar och den röda finns inte överhuvudtaget! AURGH!
Tubtoppen är visserligen inte ngt överdrivet speciell, men den är ändå jävligt läcker. Vill ha en i typ alla färger men det finns bara den blåa och en orange kvar.

     
(bilder tagna från hm.com)

Catrine Andersson, även känd som Anna Skipper, uttalar sig:

Jag misstänker starkt att det inte är vidare många som har missat den ohyggligt bra trenden över att man ska vara så nyttig som bara möjligt.
Eftersom varken du eller jag har missat den, så har inte heller någon annan det. Därmed inte heller alla människor som marknadsför.
Om ni tittar på tv eller lyssnar på radio relativt ofta så lär ni inte heller ha missat Wasas nya knäckebröd - med antingen dinkel eller sesam. Visst låter brödet fantastiskt, när man hör/ser det på radio/tv?
Man tänker "åh, det där måste jag prova - eftersom det säkert är jätte nyttigt."

Likaså tänkte även min kära moder och köpte hem knäckebrödet. Hela familjen smakade och vi var överens om att det var gott, så hon köpte ännu mera. För det är ju såå nyttigt.

Imorse när jag satt och tragglade vid frukostbordet så insåg jag att det inte fanns mitt favoritbröd hemma, och kräsen som jag är ville jag inte ha någonting annat. Till slut bestämde jag mig i alla fall för att ta några Sesam bröd.
Jo, det var jätte gott.
När jag satt där och tuggade så läste jag på förpackningen, bland annat innehållsförteckningen. Om ni inte vet hur en sådan fungerar så står den ingredriens som varan innehåller allra mest först, och ju färre av innehållet det finns, desto längre ner på listan står det.

Brödet innehåller alltså mer socker än sesam - som det tydligt framgår på både förpackningen och reklamen att det ska innehålla.
Åh. Bluff och båg.

(jag vet att fotot där ovan på dinkel brödet är just på dinkel - sesampåsen var så förskräckligt fult tillknosad så jag ville inte fota den..)

När jag fyllde år så fick jag beställa kläder från La Redoute. Lycka.
För några veckor sedan kom den första leveransen, men två av dessa plagg i den leveransen passade mig inte. En tunika som var vit och på tok för genomskinlig och ett par ballerina skor som var en storlek för stora.
Idag kom dessa kläder tillbaka, fast ombytta. Megamysigt!

Speciellt då jag inte upptäckte paketet på sängen förens min mamma påpekade det och det blev en glad överraskning som jag inte var beredd på.
Nu vill jag bara ha sommar på en gång så att jag kan använda mina allt för många vår kläder som hänger oanvända i garderoben.

   

När jag beställde kläder från La Redoute så var jag jätte osäker på om jag skulle beställa ett linne eller inte. Det såg liksom så... konstigt ut. Lite 50/70-tals stuk. Jätte mönstrat och vanligtvis brukar jag vara relativt anti-mönster. Men eftersom modet i vår är blommigt så slog jag igen min långsinthet i mönsterhatet och beställde till slut linnet.
Och åh så glad jag är för att jag gjorde det nu! Det sitter slappt och snyggt, det är mjukt svalt och skönt plus att jag älskar det. Ångrar att jag inte beställde sju till!

Igår kom äntligen några av mina kläder från La Redoute som jag beställde för ungefär nittio år sedan. Jag blev lyrisk och ännu mera shoppingsugen. Så jag lade huvudet på sned och frågade Johan snällt om inte han hade lust att akompanjera mig till Karlstad idag.
Självklart hade han det - söt som han är.
Så mamma hämtade upp oss hemma hos Johan vid kvart i tio i morse och sedan åkte vi till Karlstad. Lillsyster var också med, och jag blev sur för hon blev mycket mer bortskämd av mamma än vad jag blev (kan bero på att min garderob svämmar över av kläder, medan hennes ekar ganska mycket...).
Systeryster var tvungen att ha nya skor, och medan hon sprang runt och provade skor så blev även jag kär - självfallet. Det brukar i princip alltid hända när jag går in i en affär som säljer skor, kläder eller väskor. Det skriker kärlek.
Mamma är van vid den där blicken hos mig så hon köpte skorna ögonaböj för att slippa höra mitt tjat om att jag hade blivit "sååå käär!!".

Imorgon är det körlektion 0830 på morgonen. Snark.

Jag tror aldrig att jag berättade det i bloggen, men det hände en hemsk sak när jag och Johan var i Karlstad på sportlovet och shoppade.
Jag köpte lite för dyra kläder och hade därmed inte vidare mycket pengar kvar i slutet av dagen. Vi åkte till Bergvik för att ta en sväng om innan vi åkte hem.
Väl på Bergvik gick vi in på MQ och tittade runt lite. För att vara ärlig var det mest Johan som tittade och jag var mest slö. Men så plötsligt så såg jag någonting underbart vackert. En klänning. Och inte vilken klänning som helst, en helt fantastisk klänning. Jag försökte mostå frestelsen att ta med den till provrummet eftersom jag då visste att jag skulle bli alldeles för lockad till att köpa den.
När Johan uppfattade vad det var jag stod och stirrade på med halvöppen mun tvingade han med mig in i provrummet så att jag skulle få prova den. Precis som jag hade förutspått så blev jag helt galen i klänningen och fick ett enormt ha-begär. Men det var få pengar kvar så jag lät klänningen hänga kvar på galgen.
Johan märkte min enorma deprission som kom strax efteråt eftersom jag inte kunde få ha klänningen i mina ägor. För när jag hängde tillbaka den så visste jag helt enkelt att alla de där underbara sommardagarna som komma skall kommer jag inte att få uppleva med klänningen. Mycket sorgligt.

Nu hade jag pengar, och bad därmed mamma åka förbi Bergvik och köpa klänningen idag. Vilket hon gjorde.
Hon kom hem med en frasig MQkasse och jag var överlycklig. Jag tog upp klänningen och tittade på hur vacker den var.
Sedan sprang jag in i mitt rum, drog på mig klänningen, skulle dra upp dragkedjan. Då insåg jag det fasansfulla. Den var trasig. Min älskling var trasig, och som jag längtat efter den...
Så nu sitter jag här och sörjer den klänning som jag haft i tjugo minuter.
Visserligen ringde mamma till MQ, och de skulle få in en ny 34a inom några dagar - och den ska bli min.

(okej, ursäkta för att jag inte är någon mode-bloggare och därmed inte vidare van vid att posa framför kameran. Men titta på den vackra klänningen och inte på mig och mina fula poser.)

Åh, du vackra skapelse. (nu syftar jag på klänningen, och inte på mig själv)






Lägg märke till min mycket sorgsna min (okej, jag ser inte så sorgsen ut, mest bara knäpp) när jag visar upp det trasiga!

Ingman och Blomqvist var på och vi stack till badhuset alla tre. Vi simmade i 45 minuter och nu är jag slut som fan. Men ni vet på det där sköna sättet? Inte trött på grund av att man är så uttråkad och kroppen är så lam för att den inte har gjort någonting på typ nittio år. Nej, utan den är trött av ansträngning. Vilket känns väldigt skönt.
Vet inte riktigt vad jag ska pyssla med resten av dagen.
Försöka ta det lite lugnt först och främst. Plugga lite teori - det behövs.

Nu försöker jag få med smyg-tjockisen Ingman med mig och simma. Får se hur det går. Han är ganska svårövertalad och vågar inte riktigt gå med mig själv. Han vill ha med Blomqvist.
Fullt förståeligt - för jag är jätte farlig.

Idag på gympan var vi ju på badhuset, men det enda vi tjejer sysselsätte oss med då var ju livräddning. Är relativt sugen på att sticka dit o simma idag. Men det känns ju töntigt, man kan ju inte springa och vara cool på badhuset två gånger på en dag?
Hrmm..

Sorgligt värre - jag är sjuk på alla hjärtans dag. Så nu kan jag inte köpa den efterlängtade rosen till Blomqvist och inte springa runt och krama allt och alla i skolan.
Snyft.

Om ni kommer ihåg hur jag mådde igår angående min trötthet? Idag är det i princip ännu värre. Eller det var, när jag vaknade. Fast alla är väl trötta precis när dom vaknar men det där var läskigt. Det gick inte att tänka. Det svischade väl genom en tanke i minuten i hjärnan.
Huh.
Nu har jag i alla fall sovit ut lite (närmare bestämt i över tolv timmar eftersom jag stendog igår vid ca kvart i tio och gick upp nu vid halv elva..) och känner mig någorlunda på G.
Ljuvligt väder ute idag igen. Jag vill bara ut och värma mig i februari solen.

Jag tror att jag någon gång tidigare har skrivit om mig och min syster och att vi är olika på många vis i bloggen? Försökte hitta inlägget, men gav upp efter en längre tids sökande.

Jag är en sådan person som gärna vill vara lite nyttig. Jag vill hellre äta fräsch fisk istället för fläskkotlett. Jag vill hellre ta en banan istället för choklad. Jag vill hellre sticka ut o springa istället för att titta på tv.
Det är ganska många vill, och ibland är jag duktig och håller det. Det som jag är bäst på är att dricka vatten. Det är jag grym på. Kanske för att det inte krävs så mycket mer än att man måste springa och kissa en gång varannan timme.
Hur som helst så strävar jag efter ett liv där jag och min kropp tillsammans ska må så bra som möjligt. Även om jag kanske inte gör allt för mycket åt det - men det är ju tanken som räknas (säger vi).

Min syster däremot. Hon är rätt rolig. Jag vill gärna äta dinkel eller fullkornspasta, eller både ock. Bulgur istället för ris och alltid ett stort lass med sallad till maten. Jag dricker aldrig cola, förutom kanske ett eller två glas på lördagskvällen.
Min syster. Hon dricker säkert en cola per dag, vräker i sig allt godis hon ser, skriker "BLÄÄÄÄÄ!" åt fullkornspasta, även om det smakar precis likadant som vanlig pasta. Det ligger alltid en godispåse eller chipspåse inne på hennes rum. Hon är helt enkelt sådan att hon vill vara onyttig. (Jag måste erkänna att hon lyckas bättre med sin vilja än vad jag gör.)

I söndags fick vi nya nattduksbord till våra rum. Precis likadana. Men de utformade sig ganska olika.

Gissa vilket som är Charlottes och vilket som är mitt av nattduksborde på bilderna? Jag skrattade rätt rejält när jag såg hur hennes såg ut, så jag var tvungen att ta ett foto.